Nu har jag haft mensvärksmolande i en vecka.
Inte kombinerat med sammandragningar. Bara ont molande.
Det stör mig.
Det gör mig less.
Det gör att jag mer och mer bara vill ha den riktiga, RIKTIGA smärtan och bajsa ut bebis nu.
Sambon tycker mer att "det kommer, ta det lugnt, bebis kommer när bebis är redo", men kom igen, let´s face it. Det är inte han som går omkring med oavbruten mensvärk, fogar som kan döda, stel svank, halsbränna, misshandlade revben, mosade lungor och upplever "oops, I just threw up a little bit in my mouth", efter varje måltid när bebis lackar för att jag ätit någonting och det blev om möjligt ännu mindre plats!
Fatta att jag kan få gå med molandet i alltifrån 5 sekunder till 5 veckor till!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Det kanske är precis som det ska... Jag har fått för mig att i slutet SKA man må kasst och bara vilja ha ut ungen. Det är så man får kraften att klämma sen... eller så.
Hon är ju overdue nu, med mina mått mätt, så any day now. Any day...
Johanna: Det sjuka är att du nästan fått mig att känna som jag går på övertid nu. :)
För bara någon vecka sedan tyckte jag att jag kan vara gravid för evigt... Nu... Not so much. :p
Skicka en kommentar