måndag 9 mars 2009

Mamma vs mamma

Min mamma var förbi på födelsedagsfika för sonen igår.
När hon såg mig började hon skratta och kallade mig för "smal". Jag hade ju ingen kula att hänga i granen riktigt.
Hon trodde att jag skulle vara MYCKET större.

Men jag har svårt att se mig som ens LITE större än såhär.

Nu var väl kameravinkeln just här lite tokig.
Men jag glömmer ju hela tiden att fota. :(

Magen i v 35+6.



Relativitet mamma lilla? :D

Jag, sambon och sonen tycker alla att jag kan nog inte bli mycket tjockare än såhär. :)
Men det är alltid tacksamt att bli kallad "smal" i nionde månaden. ;)

5 kommentarer:

Anonym sa...

Ja speciellt stor är du ju inte och det tack vare bukoperation. Men med tanke på hur mycket du gick upp med Seb och stor som ett hus så kanske det kan kännas skönt och höra att man e smal. Bebis mår garanterat bra därinne och jag tycker du är riktigt fin denna graviditet!!!

Tummen upp!

Kram

C sa...

Annika: Ja, utan bukplastiken hade jag nog varit "vanligt" stor. Bebisen ligger ju på normalmått och växer precis som hon ska.
Det jag ser fram emot är att de kilon jag gått upp under den här graviditeten, förmodligen lossnar ganska så snabbt och smärtfritt. :D

Kramen.

Ce-Ess sa...

Din mage är jättefin och ja, liten! :)
Min är GIGANTISK (nåväl) i jämförelse! ;)

C sa...

Ce-Ess: När jag träffat andra gravida på Föräldrautbildningen och mammafikor så ligger jag i lä. Lite så jag känner mig pytteliten med mina 174 cm och 80 kg. ;)
Konstigt nog.

Fia sa...

Åh så fin du är. :)