Slag.

Jaja, jag lydde.
Jag har idag försökt få tag på BM angående mina smärtor.
Det fick till slut bli ett mail via landstingets webbsida då jag inte hittade något nummer.

Jag vill inte på långa vägar ha någon sjukskrivning aktuell. Det ser jag inte som ett alternativ. Det jag vill ha, svart på vitt, är vad det är som bråkar och vad jag kan göra för att få bort det, eller mildra besvären så jag kan fungera normalt igen. :(
Förhoppningsvis kan jag få en tid hos henne och jag tänkte att hon då kanske kunde kika på mitt järnvärde och att jag kanske, om jag ber riktigt snällt, kan få dra med mig sambon vid besöket, så vi kan få lyssna på bebisens hjärta då.
Ett sådant litet livstecken är väl inte för mycket begärt?

Igår muttrade jag för sambon att man vet att det är illa då jag t o m skulle neka sex om han erbjöd sina tjänster. Illa illa.
Då VET man att lilla C har ONT. ;)